Jag har i tidigare inlägg skrivit om hur PACE-studiens resultat förvanskades men att forskarna tack vare smutskastning av ME-sjuka i media undkom granskning under flera år.  Förutom att det som hände med största sannolikhet har påverkat sjukvården i Sverige så finns det ytterligare en anledning till att uppmärksamma forskarnas arbete för försäkringsindustrin.

I dokumentet  swedish-research-exchange framgår det att den huvudansvariga PACE-forskaren Peter White under 2009 var i Sverige på en konferens vid Socialdepartementet. Konferensen ser ut att ha handlat om hur det skulle bli lättare för sjukskrivna personer att återgå i arbete. Whites delaktighet beskrivs med orden ”… discussed Symptoms Defined Illness and their handling in occupational rehabilitation”, alltså handlade hans medverkan om att berätta om vad jag gissar på svenska översätts med kriteriediagnoser och hur dessa ska hanteras i arbetet med att rehabilitera sjukskrivna tillbaka till arbete.

Det här är alltså samma Peter White som har haft en viktig roll i att se till att ME-sjuka kan exkluderas från olika typer av sjukförsäkringar och som i sina riktlinjer till återförsäkraren Swiss Re 2013 ignorerade alla biomedicinska forskningsfynd som pekar på att ME/CFS är en neurologisk sjukdom som inte går att träna bort. Samma Peter White som i egenskap av huvudansvarig för PACE-studien lät ett omfattande fusk ske och sedan baserade sina riktlinjer på det framfuskade resultatet.

Det är svårt att veta exakt hur stor påverkan White och de andra PACE-forskarna har haft men den åtstramning av sjukförsäkringen som följde bär spår av deras teser och retorik. I den svenska sjukförsäkringens rehabiliteringskedja (som Ina Hallström i sin uppsats kallar sårbarhetskedjan) har det framhållits att sjukskrivna bör komma tillbaka till arbete så fort som möjligt. I Försäkringskassans egen information kvan vi under rubriken ”Tidiga insatser” läsa

Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt.

Jämför det med PACE-forskaren Michael Sharpes ord i en rapport för försäkringsbolaget Unum Provident 2002

An early but positively planned return to work (even in a very limited capacity) is desirable.

White själv är inte fullt lika explicit men samma tankegångar hittas i de riktlinjer för återförsäkraren Swiss Re som han tog fram 2013

It is likely that input will be required to change a claimant’s beliefs about his or her condition and the effectiveness of active rehabilitation.

Aktiv rehabilitering syftar på KBT (kognitiv beteendeterapi) och GET (gradvis utökad träning) och PACE-studien används för att legitimera hans påståenden. Tidigare i riktlinjerna skriver White

The research team compared the benefits and harm of the “active rehabilitation” treatments of Cognitive Behaviour Therapy (CBT) and Graded Exercise Therapy (GET) with the “passive adaptation” treatment of Adaptive Pacing Therapy (“pacing”

och

The key message is that pushing the limits in a therapeutic setting using well described treatment modalities is more effective in alleviating fatigue and dysfunction than staying within the limits imposed by the illness traditionally advocated by “pacing”. If a CFS patient does not gradually increase their activity, supported by an appropriate therapist, then their recovery will be slower.

Den biopsykosociala modellen som beskrevs i del 3 kan mycket väl ha haft betydelse i den förändrade svenska sjukförsäkringen, inte bara för ME-sjuka. Tanken att sjuka människor till varje pris ska tillbaka till sitt jobb så snart som möjligt – oavsett om det rör sig om stressrelaterad ohälsa som till exempel utmattningssyndrom eller neurologiska sjukdomar som ME/CFS – har spridits av PACE-forskarna för att gynna försäkringsindustrin. Det ser ut som att den retoriken också har fått ett starkt fäste i den svenska socialförsäkringspolitiken. Mot den bakgrunden är det viktigt att uppmärksamma Whites och PACE-studiens eventuella roll i den förändrade svenska sjukförsäkringen generellt och i synnerhet när vi försöker förstå varför Försäkringskassan och sjukvården bemöter ME-sjuka som något katten har släpat in.

Annonser